Little Blue's Australiska terriers

Blogg

Om Blandrasavel.

Jag skulle kunna skriva: jag gillar inte blandrasavel. Punkt o slut.

Men sanningen är lite mer än det.

Och jag kan se fördelar med viss blandrasavel.

Om man tex har en genpool som är för liten för att rasen ska överleva.

Eller om man har en såpass sjuk ras att det inte finns en enda frisk individ. Då ser jag möjligheterna.

Eller viss prestationsavel. Många friska, glada hundar som kommer från det.

Det jag inte gillar är skitavel.

När man köper en renrasig hund har man iaf SKK i ryggen om det råkar vara så att hunden man köpt inte är den ras de sade den skulle vara eller om hunden är sjuk.

Har man varit inom hunderiet eller har ägt en hund har man, oftast, stött på oseriösa uppfödare som avlar på skit.

Vi hade en annan hundras förut.

Och där råkade vi ut för det. Vi var väldigt naiva, kan jag se idag. Och med dagens kunskap hade vi aldrig köpt hund från den uppfödaren.

Men, denna uppfödare fick sina djur omhändertagna och uteslöts ur SKK senare, och det kändes väldigt bra. Det var inte bara vi, och det lönar sig att "klaga" och vara "besvärlig".

Min grundtanke för hundavel är denna: Ingen hund har bett om att födas, vi människor beslutar om när, var och hur en parning ska gå till och vilka som ska paras.

Då är det vårt förbannade ansvar att se till att hundarna vi har satt på denna jord är: så friska som möjligt, mår så bra som möjligt och får ett sådant bra liv som möjligt.

Svårare än så är det inte. Och borde inte vara det.

Men, det är det.

Som sagt, jag säger inte att ALLA inom SKK organisationen är kanonuppfödare som värnar om sin ras bästa. Men de flesta är det, och om du stöter på någon som inte är det: kontakta SKK, med konkreta bevis (inte bara hörsägen, det hjälper ingen) så kan vi tillsammans förbättra aveln på renrasiga hundar i Sverige idag.

Nog om renras vs. blandras. 

Vad är det då som är "skitavel" vad är det då jag inte gillar.

Låt mig ge några exempel ur riktiga livet. Jag skriver inte ut raser eller namn för jag vill inte peka ut någon. Men detta är alltså saker som hänt på riktigt och som händer varje gång nån avlar på hundar som inte är friska eller bara för att de är "söta" utan att kolla hälsan.

exempel 1.

En vän till mig hade köpt en liten blandrashund, redan vid 8 veckor fick den svårt klåda.

Allergier mot födoämnen konstaterades. Vid 4 månaders ålder konstaterades även pollen, gräs och dammallergi. Och vid 10 månader fick hunden somna in.

Vännen sa sig inte ha "råd" med en renrasig hund, och köpte denna lilla söta hund... som blev bra mycket dyrare än vad en renrasig valp hade varit.

"Uppfödaren" till hunden tog inget ansvar och svarade inte i telefon, mail eller liknande vid försök till kontakt.

Exempel 2.

En bekant till oss födde upp små blandraser. Tiken har sin tredje kull. Börjar krysta på lördagen. Får en död valp.

På söndagen ringer den bekanta till oss o frågar om veterinär. Vi föreslår olika veterinärer, men eftersom det är söndag blir det för dyrt att åka till veterinären. 

Den bekanta åker in på måndagen, får göra kejsarsnitt och alla valpar är döda. Tiken klarar sig mirakulöst men blir av med livmodern. Då har hon varit i förlossningsarbete i över 48 tim.... Men det var för "dyrt" att ge tiken hjälp när hon behövde...

Exempel 3.

En ung tjej beslutar sig för att ta en kull på sin söta hund. Hunden är renrasig, en ras som har problem med PRA. Men det är för dyrt för att häslokolla hunden.

Parning görs när hunden är två år. Föds 6 söta valpar.

Mamma hund börjar bete sig märkligt vid 3 års ålder, tjejen går till veterinär, hunden har PRA.

Den valp som behålls hemma, har också PRA. Den unga tjejen kontaktar inte sina valpköpare om problematiken. För hon har ju handlat i god tro, så hon har ju inte gjort ngt fel.

exempel 4.

En vän till mig köper en stor blandrasvalp.

En härlig liten björn som är en rikig filbunke. Han leker men inte så intensivt och blir väldigt trött när han leker men mina små terriers.

Vännen blir orolig när valpen vid 6 månaders ålder verkar jättetrött och dessutom haltar lite bak.

Veterinären beslutar sig för att röntga.

Hunden har de sämsta höfterna veterinärerna någonsin sett på en hund. Det är otroligt att valpen ens kan gå.

Vid 7 månaders ålder får valpen somna in.

Uppfödaren tar inget ansvar.... trots att min vän, när denne tänker efter såg att mamman till valparna släpade sin bakdel efter sig. Men hon var bara "trött eftersom valparna är så jobbiga"....

 

Och sådär fortsätter det. Och det skär i mitt hjärta. Det handlar inte om pengar, det handlar inte om något annat än liv. Och människor som utnyttjar och skor sig på djur, är det värsta jag vet.

Att föda upp hundar som får leva sina, korta, liv i plågor är för mig fruktansvärt. Att inte hälsokolla individer, att inte bry sig, att inte hjälpa.

Det är totalt oetiskt...

Jag tycker vi är skyldiga våra djur mer än så.