Little Blue's Australiska terriers

Blogg

Hur tar de andra hundarna det?

Många har frågat, hur mår hundarna? Hur tar flocken det hela?

Hundarna mår bra. Bättre än oss, skulle jag vilja säga.

Vi har denna vecka insett att hela flocken under 14 dagars tid, har förstått att Izaac är på väg bort. Vi människor, ja vi missade det helt. De andra hundarna gick helst inte promenader, och när de gick drog de benen efter sig  eller vände hem.... Aldrig Izaac, utan  oftast Rut eller Hjördis. Inte tänker man som människa då att det är Izaac som är trött?


Vädret har varit skit så att de inte ville vara ute och promenera, förvånade inte mig.

Med tanke på de senaste dagarnas hastighet och promenadgläjde, oavsett väderlek,  står det helt klart att  de anpassade  sig efter Izaac.

Under dessa två veckor var Theo också väldigt låg, han drog sig bort, och jag ska erkänna att jag var lite orolig för honom. Hade han ont? 

Men, nej, nu är han tillbaka igen. 

 

Alla hundarna var med när Izaac somnade in, stod i en halvcirkel runt, men när han somnat in, så var de inte alls intresserade. De gav honom plats och höll avstånd och tittade på, när han föll ihop och när han drog  sista andetaget... När det var taget, gick de ut ur rummet och när de kom tillbaka brydde de sig inte ett skvatt om kroppen som låg invirad i en filt på sängen.

För dem, var det över då. Och dags att gå vidare. 

Något som är intressant är dock att de vägrat lägga sig på de platser Izaac låg och sov på söndagseftermiddagen. Så jag har fått tvätta filtar och vetbeds och bäddar. Theo gick till sin (och Izaacs) favoritplats, där Izaac låg och sov när vi åt middag i söndags, igår och luktade och vände om, vägrade sova där. Så den bädden åkte i tvätten. En annan sovplats som oftast brukar vara iaf en hund sovandes i, är tom. Där har jag också tvättat alla filtar och bädden.

Izaacs favoritkudde, som han gärna sov på, på dagarna fick följa med honom i graven.

Hjördis å sin sida vägrade gå förbi en filt där Izaacs huvud legat när han somnade in. Jag tänkte att just den filten, som var nytvättad, kunde ligga kvar för endast hans huvud legat där. Men nej. Hjördis var inte nöjd förrns filten var borta. Jag hade redan skurat golvet och fick ta en extra sväng med moppen just där. Då kunde hon passera och lägga sig i bädden.

 

Så i två dagar har jag tvättat och hundarna har klämt ihop sig i en och samma bädd! Men nu är allt rent och tillbakalagt igen.


Flocken är lugn och, faktiskt glad och deras frammåtanda och deras aptit på livet gör att tårarna är färre, glädjen större och tacksamheten över den Izaac var oändlig. Han var en fantastisk hund och är och kommer alltid vara saknad. 

 

Flocken är lugnare än på två veckor. Det är svårt att beskriva men de vaktar inte lika mycket och de tittar inte efter honom, letar inte, saknar inte. De är här och nu och njuter av varje sekund de är här! 

 

Det gör sorgen lättare att bära, för oss andra. Och jag tror att de fick vara med, gör det enklare för dem och oss. De ser att vi är ledsa och tröstar, en aussie tröstar alltid en gråtande människa... men sörjer gör de inte.

De har gått vidare och med deras hjälp, gör vi det med!


Izaac har lämnat oss.

Pariservikens My Happiness 20040703-20191202

DSC_0436

Igår morse straxt före kl 05.00  väcktes jag av att Rut gav ifrån sig ett skall, bredvid sängen stod Izaac (som ofta sov på golvet, då han tyckte sängen blev för varm)och vinglade. Jag lade min hand på honom, han föll ihop. Rosslade lite och tycktes sedan sluta andas helt. 

Jag fångade upp mobilen, ringde till mamma som bor i andra delen av huset och sa: "jag tror Izaac är avliden, kom ner och ha med dig stetoskopet". Samtidigt som jag klappade hans kropp som då och då tog ett kort andetag.
Hon var nere på två sekunder och  Izaac andades till några gånger och var sedan borta.

Han var 15,6 år och att få somna in hemma på detta vis,  med sina hundkompisar kring sig, ja det är allt en hund som hatar veterinärer kan önska sig. De andra hundarna samlades nämligen i en ring runt oss på golvet. Tittade på, sa eller gjorde inget.

Chocken hos oss är och var stor. Även om han var gammal och vi visste att hans hjärta var lite slitet. Han var lite trött på söndagen och åt inte så mycket, men, eftersom han dagen innan snott åt sig lunchen från de andra, plus ätit kvällsmat, var det inte något jag reflekterade över. Magknip efter överätning, tänkte jag.

Izaac hade blåsljud på sitt hjärta som var förvärvat pga den fetma han hade när han kom till oss som 3åring. Han kom som 3 åring, stressad fet och med oddsen emot sig. Och under de 12,6 år han bodde här fick han komma till ro, gå ner i vikt och fick blomma ut. Han fick bli den hund han ville vara och han levde i glädje varje dag av sitt liv.

 

Izaac älskade mat, och människor. Killar i tonårsåldern var hans favorit och han hatade valpar. 

 

Vi sörjer och saknar honom och allt han gjorde och var för oss under 12, 6 års tid. Samtidigt som vi glädjs åt att en hund med alla odds emot sig, slog de oddsen med hästlängder, skapade sig ett liv och gick sin egen väg, på sina villkor. Att få ner hans liv, hur han utvecklades från en stressad hund med fetma till den snällaste av hundar i världen, ja det låter sig inte göras i ett blogginlägg, jag skulle behöva en bok för det....

Det jag vill säga är:

 

Han var en stor aussie med ett stort hjärta och vi kommer alltid att sakna hans livsglädje och kärlek.

Vila mjukt Izaac på en plats där det inte finns några valpar men väldigt mycket köttbullar! Fotografering hundarna 098


Var i hela fridens namn tar tiden vägen?

Det undrar jag!

 

Olga och hennes bröder raskar fort mot 6 månader och Olga är en härlig, tös med smak för demolering... Tapeten i tvrummet har nu en ny stil, en stol fick gå till de sälla jaktmarkerna och leksaker som ska vara oförstörbara,  visar tecken på att inte hålla! 

Trots hennes demoleringstendenser är hon en härlig tik med ett underbart temperament. Hon älskar andra hundar, barn och folk i allmänhet! 

 

Hösten har varit lite väl intensiv på det privata planet här på kenneln, men jag hoppas att 2020 blir något lugnare! 

Vi kommer att ställa mer under nästa år då ska både Theo och Olga ut i ringarna!

Fram tills dess försöker vi bara hänga med i svängarna, njuta av dagen och att Olga växer upp! 

 

På återhörande!


8 veckor

De sista två veckorna har varit intensiva!

20190717_160436

Men igår var vi hos veterinären och alla gick igenom besiktningen UA. Alla kulor var nere och de hade high life i undersökningsrummet.

Första valpen flyttade igår, Taran som numer är Sture. Jag fick en uppdatering att den långa resan gått bra och att han genast började leka vid hemkomst.

Idag flyttar Lufsen och på måndag flyttar Algot. Helge stannar några dagar till men sedan är det bara Olga, det lilla yrvädret kvar!

Dessa 8 veckor har gått galet fort, samridigt som det ibland kännts som tiden stått still. Det är en konstig känsla.

Men som alltid är det oerhört givande att ha en kull och när man hittat så fina familjer som jag gjort till mina valpar, ja, då är det en glädje när de flyttar till sina nya familjer.

 

Hjördis mår bättre och på lördag plockas agrafferna bort! 😊🥰

Ha en fin dag alla!


6 veckor

Alla pojkar har blivit tingade och kommer få de bästa av hem! 
Jag är så nöjd med alla valpköpare och jag är säker på att alla gossar hamnar precis där det var tänkt.

Något de inte ville, ja det var att stå stilla på ett bord och bli fotograferade! Det var inte höjden av lycka och eftersom jag är något kräsen med de bilderna, så blir det inga sådana just idag,

men ett helt album på fbsidan finns här.

 

Jag har försökt ta jämnmånga bilder! ;) Men det är inte lätt!

Om ni vill så får ni självklart ta foton från albumet! ;)

Jag är väldigt nöjd med pälskvalitén på denna kull. Ja, för att vara ärlig är jag väldigt nöjd med denna kull över huvud taget. Jag var lite orolig för nästan bara pojkar, men de är små guldgossar! Inget blodvite och alla mina kläder är hela!

 

Idag har vi varit och kastrerat Hjördis som inte mått så väl i sina löp! Så just nu är det lite sjukstuga här! :) På återhörande!



RSS

 

Blogghistorik

«december 2019»
tiontofr
01
02030405060708
09101112131415
16171819202122
23242526272829
3031

Senaste inlägg
Hur tar de andra hundarna det?
Izaac har lämnat oss.
Var i hela fridens namn tar tiden vägen?
8 veckor
6 veckor
5 veckor
Äntligen! :)
3 veckor och internet är nere
2 veckor
Huvudbilder

Senast kommenterade
Hur tar de andra hundarna det?
Izaac har lämnat oss.
Dygn 48
Lyckan av att finna en bra hane
När det oväntade sker.
Jag har varit på berikningskurs, del 2

Arkiv
2019
  •    December
  •    November
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  • 2018
    2017
    2016
    2015
    2014